Nästan en månad i Guinea nu. På den tiden hinner man med några besök i kyrkan. Eller snararekyrkor, för tanken är att jag ska besöka olika kyrkor nu när det finns möjlighet då jag är här nästan ett halvår. Första söndagen var jag i kyrkan som ligger här i Lambanyi, på området där jag bor. Där är Williams Tokpah pastor, han var tidigare samfundsledare under åtta år för EADG (Eglise des Assemblées de Dieu de Guinée). Jag har varit här flera gånger tidigare och det brukar vara knökafullt, varm stämning och hålla på länge. Så var det nu också. Det som överraskade var att kören/lovsångsteamet var så väldigt duktiga. De brukar öva på lördagskvällen med högtalare och det gör ju inget att man nu som oftast får sig en dos riktigt bra lovsångsmusik.

En söndag var jag i kyrkan i Taouyah. Dit åkte jag taxi tjugo minuter och hem fick jag sällskap med Ishmael och hans familj. Han har muslimsk bakgrund och på vägen fick jag höra hans intressanta livshistoria. Kyrkan i Taouyah är den första EADG-kyrkan i Guinea. Första gången jag besökte Conakry 1989 var jag där på gudstjänst. Då var den helt ny, några få bänkar utan ryggstöd, inte så många deltagare. Sen dess har jag firat gudstjänst där många gånger och sett tillväxten. Ifrån den lilla begynnelsen har det vuxit i Taouyah, i Conakry och ut över landet. EADG:s samfundledare Jonathan Ballah är pastor där sen ungefär två år. Jag slogs av att det var väldigt många unga människor. Och att man numera har projektor och så man kan se sånger och bibelord framme på duken. Lovsången är fantastisk!


I söndags var jag i kyrkan i Kissosso, en av alla stadsdelar i Conakry. Det var en ny upplevelse, intressant och mycket svettig. Guineanerna tyckte också att det var en onödigt varm dag. I Kissosso är Christian Gahié pastor. Han är kassör i EADG:s styrelse och har också ansvar för gästhuset där jag bor. Så vi har pratat mycket praktiska frågor de första veckorna. Nu hämtade han mig i en bil han lånat, tyckte inte jag skulle sitta bak på hans motorcykel. I alla fall inte så pass långt, det tog en dryg halvtimme dit. Sista biten Innan man kom fram var vägen mest stenbumlingar. Men det låg fint i en sluttning med utsikt över stan. De höll på att bygga på tomten, tre klassrum för en förskola som på helgen kan användas till söndagsskolan. Gudstjänsten var enklare än i de två andra kyrkorna. Inte lika mycket folk, inte så proffsigt lovsångsteam, inga fäktar som dämpade värmen. Men så fint! Här fanns mycket av annan värme också, mänsklig värme och andlig värme. Och en ung man gav sig till känna i slutet och ville ge sitt liv till Gud.


Men en söndag till har du väl varit i Guinea, tänker nu någon. Ja, men då hade jag magproblem och stannade hemma. Men med undantag av den halva dagen har jag varit frisk och kry hela månaden. Det är jag tacksam för. Liksom tacksam för alla intressanta upplevelser!